Att gräva i arkiven kan bli din egen grav...
En av orsakerna till att det tog mig 2 1/2 år att fullfölja mitt arbete med spanska sjukan
i Sundborn berodde på svårigheterna att finna rätt i arkiven.
När jag senare beslutade mig för att expandera mitt märkliga intresse till hela Dalarna
hade jag redan funnit underlag till detta.
Att gå från ett statisktisk befolkningsunderlag på 2300 personer till 250000 är ett stort
steg men inte på något sätt omöjligt. Enligt statistiken avled 1922 personer i influensa eller
influensarelaterade åkommor.
Men i de flesta fall är antalet avlidna i statistiken över spanskan uppskattade.
Redan under de aktuella åren (1918-1920) ansåg förste provinsialläkaren att de siffror som
gavs var i nederkant och skulle höjas med några hundra personer.
Något som jag mer eller mindre tog som en utmaning att bevisa...
Idag finns det tack vare internet möjlighet att som privatperson gå in och kontrollera
kyrkböckerna i HELA Sverige tack vare företag som Genline.se och Ancestry.se.
Från SCB hade jag fått befolkningsmängden i varje socken i Dalarna och sakta började
jag gå igenom dödsböckerna från juli 1918 till juli 1920.
Det gick sakta framåt men efter några veckor hade jag framtagit ett underlag från
varje socken när det gällde antalet döda per 1000 invånare.
Men eftersom dödsorsakerna antecknades olika från socken till socken behövde jag
redigera mitt material. Framförallt var det lunginflammation som låg högt men även TBC:n
behövde en större justering. Nu gick jag tillbaka till perioden 1913 och slutade 1925 och
det arbetet tog ytterligare några veckor i anspråk.
Med det nya underlaget fick jag fram ett medelvärde när det gällde lunginflammation
och TBC (Tuberculos) som kunde jämföras med perioden spanskan var aktiv.
Mycket av det här arbetet hade jag kunnat gjort via SCB:s internettjänst över historisk
statistik men jag kände att jag ville köra mitt eget race först och jämföra min statistik med
den officiella. Min lista bestod av 2900 namn som dog av influensa eller andra katarrala
komplikationer. Efter att sedan räknat bort det antal som inte dog i spanskan rent statistisk
låg listan på ca 2300 personer något som styrker förste provinsialläkarens åsikt.
Jag kände mig nöjd men ville även testa en annan teori när jag ändå var i farten. Enligt vissa
forskare var orsaken att äldre personer inte insjuknade eller dog i spanskan att de levde
under den föregående influensapandemin 1889-1892 och därför fått delvis immunitet.
Det fanns en bruksläkare på Sandvikens bruk som undersökte ett eventuellt samband mellan
Ryska snuvan som den pandemin hette och spanskan. Ett 1000-tal personer ingick i hans
undersökning 1918 och resultatet publicerades i Svensk läkaretidning utan att göra något
större väsen av sig.
Gunnar Gibson hette läkaren och han upprepade undersökningen ett år senare publicerade
hans uppföljning i samma tidning. Hans resultat var att det inte fanns något som tydde på
immunitet hos de som smittats eller ej 1889-1892.
Jag har förgävets försökt få tag på originalhandlingarna utan resultat och släkten Gibson
verkar ha lämnat orten. Däremot har deras hembygsförening fått en förfrågan att hitta
något om sin forna bruksläkare.
Hur som helst så gjorde jag en "snabbtitt" i kyrkböckerna 1889-92 och jämförde statistiken
från åren 1885-1897 för att få fram överskottet av avlidna i katarrala sjukdomar. Svaret blev
att ungefär 500 dalfolk blev offer för Ryska snuvan.
Om du funderar på att göra ett eget arbete om spanska sjukan behöver du inte lägga ner
lika mycket tid som jag utan kan förenkla det hela genom att gå efter den officiella statistiken
i SOS dödsorsaker för åren 1918-1920. Men innan du börjar rekommenderar jag att du läser
Margareta Åmans doktorsavhandling om spanskan, Gina Kolatas "Flu: The Story of the Great
Influenza" och John Barrys "The Great Influenza".
Är du filmintresserad kan se: "We heard the bells" och BBC:s "The forgotten fallen".
Nästa gång jag skriver kommer det att handla om fågelinfluensa, vaccinfabriker och svininfluensa.
Något som råkade komma i min väg 2005-2009. Jag ska även försöka lära mig att få upp
lite bilder på bloggen.
Ha det gott
i Sundborn berodde på svårigheterna att finna rätt i arkiven.
När jag senare beslutade mig för att expandera mitt märkliga intresse till hela Dalarna
hade jag redan funnit underlag till detta.
Att gå från ett statisktisk befolkningsunderlag på 2300 personer till 250000 är ett stort
steg men inte på något sätt omöjligt. Enligt statistiken avled 1922 personer i influensa eller
influensarelaterade åkommor.
Men i de flesta fall är antalet avlidna i statistiken över spanskan uppskattade.
Redan under de aktuella åren (1918-1920) ansåg förste provinsialläkaren att de siffror som
gavs var i nederkant och skulle höjas med några hundra personer.
Något som jag mer eller mindre tog som en utmaning att bevisa...
Idag finns det tack vare internet möjlighet att som privatperson gå in och kontrollera
kyrkböckerna i HELA Sverige tack vare företag som Genline.se och Ancestry.se.
Från SCB hade jag fått befolkningsmängden i varje socken i Dalarna och sakta började
jag gå igenom dödsböckerna från juli 1918 till juli 1920.
Det gick sakta framåt men efter några veckor hade jag framtagit ett underlag från
varje socken när det gällde antalet döda per 1000 invånare.
Men eftersom dödsorsakerna antecknades olika från socken till socken behövde jag
redigera mitt material. Framförallt var det lunginflammation som låg högt men även TBC:n
behövde en större justering. Nu gick jag tillbaka till perioden 1913 och slutade 1925 och
det arbetet tog ytterligare några veckor i anspråk.
Med det nya underlaget fick jag fram ett medelvärde när det gällde lunginflammation
och TBC (Tuberculos) som kunde jämföras med perioden spanskan var aktiv.
Mycket av det här arbetet hade jag kunnat gjort via SCB:s internettjänst över historisk
statistik men jag kände att jag ville köra mitt eget race först och jämföra min statistik med
den officiella. Min lista bestod av 2900 namn som dog av influensa eller andra katarrala
komplikationer. Efter att sedan räknat bort det antal som inte dog i spanskan rent statistisk
låg listan på ca 2300 personer något som styrker förste provinsialläkarens åsikt.
Jag kände mig nöjd men ville även testa en annan teori när jag ändå var i farten. Enligt vissa
forskare var orsaken att äldre personer inte insjuknade eller dog i spanskan att de levde
under den föregående influensapandemin 1889-1892 och därför fått delvis immunitet.
Det fanns en bruksläkare på Sandvikens bruk som undersökte ett eventuellt samband mellan
Ryska snuvan som den pandemin hette och spanskan. Ett 1000-tal personer ingick i hans
undersökning 1918 och resultatet publicerades i Svensk läkaretidning utan att göra något
större väsen av sig.
Gunnar Gibson hette läkaren och han upprepade undersökningen ett år senare publicerade
hans uppföljning i samma tidning. Hans resultat var att det inte fanns något som tydde på
immunitet hos de som smittats eller ej 1889-1892.
Jag har förgävets försökt få tag på originalhandlingarna utan resultat och släkten Gibson
verkar ha lämnat orten. Däremot har deras hembygsförening fått en förfrågan att hitta
något om sin forna bruksläkare.
Hur som helst så gjorde jag en "snabbtitt" i kyrkböckerna 1889-92 och jämförde statistiken
från åren 1885-1897 för att få fram överskottet av avlidna i katarrala sjukdomar. Svaret blev
att ungefär 500 dalfolk blev offer för Ryska snuvan.
Om du funderar på att göra ett eget arbete om spanska sjukan behöver du inte lägga ner
lika mycket tid som jag utan kan förenkla det hela genom att gå efter den officiella statistiken
i SOS dödsorsaker för åren 1918-1920. Men innan du börjar rekommenderar jag att du läser
Margareta Åmans doktorsavhandling om spanskan, Gina Kolatas "Flu: The Story of the Great
Influenza" och John Barrys "The Great Influenza".
Är du filmintresserad kan se: "We heard the bells" och BBC:s "The forgotten fallen".
Nästa gång jag skriver kommer det att handla om fågelinfluensa, vaccinfabriker och svininfluensa.
Något som råkade komma i min väg 2005-2009. Jag ska även försöka lära mig att få upp
lite bilder på bloggen.
Ha det gott
Kommentarer
Trackback