Det har gått ett tag sedan jag gjorde något inlägg och det beror på att två nya socknar har studerats lite extra. Det är Stora Tuna och Svärdsjö som väckt min uppmärksamhet.

När det gäller Stora Tuna håller jag på att förbereda besök på ett flertal arkiv. Dels vill jag veta hur socknen såg ut 1918 och vilka problem som uppstod i samhället med den enorma inflyttning som skedde p.g.a Domnarvets järnverk. Rune Björke har skrivit en bok som heter "Sjukvården i Borlänge under 200 år" som givit mig insyn i en del av problematiken. Jag har träffat Rune och han lånade mig några andra böcker om Borlänge som även de kompletterar delar av pusslet t.ex. Mats Hellspongs bok "Borlänge - ett brukssamhälle" från 1973.

Men det är i Borlänge stadsarkiv som jag hoppas att finna mer information om den då rådande situationen. Skolarkivet kommer att vara extra intressant då jag fortfarande söker information om den ständigt återkommande Carl Kling.

När det gäller Svärdsjö socken så har jag en längre tid funderat över att ta kontakt med en gammal vän som heter Jan-Ove Fröjd. Orsaken till detta är att jag fann två bröder, Wilhelm och Helmer Fröjd i dödsböckerna från november 1918.

Nu slumpade det sig att Jan-Ove kom förbi min arbetsplats i ett annat ärende och jag nämnde ovanstående händelse. Han blev lite förvånad över att han inte hört något om detta förut och det var först när jag visade honom min lista över avlidna i Dalarna som han förstod mitt syfte med frågan.

Många blir förvånade när jag nämner min något udda hobby...

Jan-Ove återkom någon dag senare och lämnade över två böcker som gjorts av lokala studiecirklar och där nämndes det att hans farfars bröder avlidit i spanska sjukan med ett dygns mellanrum. Han försåg mig även med namn och telefonnummer till de i släkten som kunde veta mer.

Några timmar senare satt jag i telefonintervju med hans faster. Efter den sedvanliga förklaringen varför en 42-årig dalmas studerar spanska sjukan och vill skriva om just deras avlidna släkting/släktingar fick jag löftet att de självklart hjälper till att ge mig mer information då jag även väckt deras intresse.

Det finns ett fotografi på dessa unga pojkar som dog så unga. De var bara 16 respektive 13 år gamla när spanskan tog deras liv. Fotografiet är så skarpt så du ser hur cyanosen färgat deras läppar mörka - en fantastisk bild som väcker känslor än idag. Vi älskar alla våra barn och jag hoppas att en liknande farsot kan stoppas från att återupprepa sig igen.

Den fantastiske Pasteur fick mycket kritik för sina vaccinationer men det går inte att kringgå det faktum att de räddar liv.