En halvdag på Landsarkivet i Uppsala
Eftersom jag bestämt mig för att åka till Jonas Holtenius föreläsning
om spanska sjukan i Uppsala ville jag slå två flugor i en smäll.
Falu Allmänna Läroverks handlingar från åren 1886-1898 fanns
nämligen bevarade där och det betydde att även spår av Carl Klings
skolår borde återfinnas där.
För en gångs skull ville även min till vardags totalt historie ointresserade
dotter följa med till ett arkiv. På kvällen före avresan gav jag henne en
läxa att läsa på litet om influensa. Men när jag förhörde henne i bilen på
väg till Uppsala visade det sig att det var "för jobbigt" att söka på nätet.
*suck* ungdomar i ett nötskal.
Efter många felkörningar hittade jag äntligen till Arkivcentrum i Uppsala.
Som tur var hade jag förutsett detta och faxat en beställning på de handlingar
jag ville ta del av så de låg prydligt framplockade vid min ankomst.
Ett stort tack till personalen som hade stenkoll på faxen.
Jag återfann precis den information jag eftersökt men som vanligt fick
vederbörande ännu fler frågor att söka vidare på. Det kan kanske låta märkligt
men det är faktiskt en del av tjusningen med mitt udda intresse.
Det är nog flera som håller med om detta. bl.a. Herr Qvist som forskar om
spanskans framfart på Gästrike regemente. Jag väntar med stort intresse
på resultatet från detta eftersom Gävle-Dala regionen drabbades hårt 1918.
När det gäller Carl Klings skolår fann jag intagningsår, betyg, klasskamrater,
lärare o.s.v. Något överraskande var att han hade privatlärare innan han blev
inskriven 1892 i årskurs tre. Att det var överraskande beror på att hans mors
förutsättningar att erhålla sådan hjälp var begränsade av skäl jag inte tänker
gå in på här.
Klockan 18:30 var det då dags för Jonas Holtenius föreläsning om
spanska sjukan i Uppsala.
Jonas Holtenius hade studerat på läkarlinjen i Uppsala och gjort ett arbete om
influensapandemin spanska sjukan 1918-1920. Hans grundtanke var från början
att finna vävnadsprover från den aktuella tiden i Sverige men då detta inte gick
valde han att skriva om Uppsala stad.
Hans framförande var endast 30 minuter långt vilken förvånade mig något.
De 18 punkter som han gick igenom fick inte den genomslagskraft som
ämnet förtjänar men ändock godkänt resultat.
1. Introduktion av Jonas om varför detta arbete.
2. Bild på influensavirus visas. Han berättade mycket förenklat utan att gå in
på detaljer om viruset som orsakar sjukdomen.
3. Bild från sjuksal i Fort Riley. När han berättade han om spanskans ursprung
valde han Gina Kolatas/Margareta Åmans väg men verkade mycket svävande
i sin egen övertygelse. Hur smittan vandrade upp genom Sverige gick han
aldrig in på utan valde lösningen USA-SPANIEN-HYLLINGE-UPPSALA.
4. Bild på Richard Pfeiffer. När ämnet kom in på tänkbara smittkällor märkte
jag att han läst teorierna i Allmänna läkaretidningen. Allt från Pfeiffers bacill
till skadlig mjölk ögnades igenom. Tyvärr undvek han att nämna Statsmedicinska
anstaltens syn på det hela.
5. Bild på man med munskydd (taget från A. Josefsson) Råd hur gemene man skulle
skydda sig blandades med information taget från USA, England och Sverige.
6. Bild på behandlingsråd. Den här punkten hade jag hoppats mycket på men måste
säga att jag blev besviken. Jag hade förväntat mig att han skulle ha funnit journaler
med steg-för-steg instruktioner när det gäller sjukhusens omhändertagande. Istället
hade han funnit ett av otaliga behandlingsråd som läkarna gav hösten 1918.
Den behandling Dr Grönstedt rekommenderade var INTE den som gavs patienter
i t.ex. Falu lasarett eller epidemisjukhusen.
7. Bild sjuksal i Uppsala. Nu kom vi in på det ämne Jonas hade koncentrerat sitt
arbete på, Uppsala Medicinklinik.
8. Bild på diagram över döda i spanska sjukan månadsvis. När han visade detta diagram
höjde jag ögnbrynet något. Den förhöjda dödlighet i influensa/lunginflammation som
fanns februari-mars 1918 fanns inte markerad. Jag satt i bilen och funderade över detta
i bilen på vägen hem och den enda förklaring jag har om detta är att grafen faktiskt visade
döda i SPANSKA SJUKAN och inte i INFLUENSA.
9. Bild på åldersfördelning av döda på medicinkliniken i Uppsala. Här återfanns vår välbekanta
dödlighetskurva när det gäller spanskan.
10. Bild av diagram av antal dagar som patient låg på medicinkliniken. 9,4 dag. Enkel o informativ.
11. Bild av diagram av dag för intag till död på medicinkliniken. 3,7 dag. Enkel o informativ.
12. Bild av mortalitet i Sverige.
13. Bild av patientjournal. Att läkarna hade sin otydliga handstil gav en del skratt men för
mig var det intressant att journaler finns bevarade. I Uppsalas fall har de lämnat Landsarkivet
och ligger nu i Landstingets omsorg. Jag ska åka ner till Håksberg i Ludvika och se om
jag kan finna Dalarnas dito.
14. Bild av diagram rörande ökade kostnader. Enkel o informativ och förklaringen till ökningen
gav under nästa punkt.
15. Bild av förklaring till föregående diagram. Matkostnaderna hade som väntat stigit mest.
Tyvärr glömde Jonas att involvera Första Världskriget i detta resonemang.
16. Bild på olika pandemiers dödlighet. Spanskan 2,5% Asiaten 0,1%, Hong Kong 0,1%,
Svininfuensan 0,026%, Fågelinfluensan 59% och Säsongs 0,02-0,1%.
När det gäller dessa siffror bör vi ta dessa med en nypa salt. Siffrorna bör dock gälla
"worldwide" men Jonas nämnde aldrig någon källa till detta.
17. Bild text om spanskan kom idag. Här nämnde han en rapport från en namnlös
forskare från Australien som beräknat dödlighet för nutidens värld. Majoriteten av
forskare från Australien som beräknat dödlighet för nutidens värld. Majoriteten av
döda skulle vara från tredje världen och i Uppsalas fall skulle detta betyda över 500 döda.
18. Bild text på intresanta böcker/filmer. Margareta Åmans doktorsavhandling (självklart),
Björn Olsens bok Pandemi (har även fungerat som mentor till Jonas),
filmen "The forgotten fallen" från BBC.
Att Åmans bok var en av hans största källor märkte jag redan under punkt 2. När det gäller
Björn Olsens bok är jag lite mer skeptisk. Förvisso äger jag ett exemplar men har fått
påpekanden att ta innehållet med en stor nypa salt.
BBC producerade "The forgotten fallen" är mycket svår att finna i Sverige. BBC hade den
under några månader online på sin webplats men den är borta. Youtube har endast småklipp.
Jag fann den förra året på en hemsida för dokumentärer som nedladdningsbar resurs.
Men som ni vet kan det vara olagligt att ladda ner från nätet. Aj-aj-aj.
Samtliga 18 punkter lyckades alltså Jonas Holtenius gå igenom på 30 minuter.
Publiken var nu fri att ställa frågor. Det var nu som det märktes hur hans avgränsning
satt sina spår. Vem drabbades hårdast fattig eller rik? Kvinnor eller män? Barn?
När det gällde min egen fråga huruvida han tagit del av Alfred Pettersson och Carl Klings
arbete på Statsmedicinska anstalten blev svaret nej.
Efter den fria frågestunden avslutades föreläsningen.
Jag är nöjd med det jag fick se och höra under denna föreläsning. Som väntat var det inget
nytt överhuvudtaget i men utförandet inför en större grupp bekräftade mina aningar.
Jag har gjort föreläsningar inför mindre grupper, ca 10 personer tidigare men inte kunnat
använda stora bildspel till min hjälp. Istället har jag gjort häften som åhöraren gått igenom
steg för steg och tar som tid att producera.
När det gäller den 17-årige tonårsdottern så blev föreläsningen en överraskning. Hon har
alltid trott att mina kunskaper inom historisk influensa bara varit nonsens. Men nu efter
att ha hört mig i bilen på vägen ner och en föreläsning av en läkare inser hon äntligen
att det jag forskar i är en verklighet.
FÖRELÄSNING I UPPSALA 23/1-2013
Jonas Holtenius håller en föreläsning om Spanska sjukan på Riksarkivet i Uppsala 23/1-2013
klockan 18:30-19:45.
Jonas Holtenius har kartlagt patienter intagna på Akademiska sjukhuset med diagnosen spanska sjukan. Han berättar om hur patienterna behandlades men också om hur pandemin beskrevs i samtiden och hur sjukhusets ekonomi påverkades.
Jonas Holtenius är underläkare på Danderyds sjukhus och har under sin medicinska utbildning gjort ett forskningsarbete om spanska sjukan.Avskrift från: www.riksarkivet.se
Jag kommer personligen åka ner för att lyssna på denna intressanta föreläsning. Jag förväntar mig
inga nyheter men ser fram emot att få vissa fakta bekräftade. Det ska också bli intressant och se hur
han kommer att lägga upp sin föreläsning.
Andra nyheter kring mitt eget grävande är att jag söker statistiska årsböcker från 1918. Vissa länders böcker
som Sverige, Danmark, Norge, Nya Zeeland och Australien kan med enkelhet beskådas online. Det är trovärdigheten att USA skulle vara källan till spanskan som står på spel.
En av de första avhandlingarna skrevs av Edwin Oakes Jordan som senare John M Barry och Gina Kolata grundar sina böcker på. Här sägs att en influensa spreds bland militärlägren i mellanvästern med låg dödlighet under mars månad. Märkligt nog så har vi en förhöjd influensa även i skandinavien under denna tid.
Jag kommer även att åka ner och hälsa på släkten i Thailand under våren. Då kommer jag att använda studenter i Ubon Ratchathanis universitet för att gå igenom deras arkiv från 1918. Det innebär ingen större kostnad eftersom löneläget är lite annorlunda därborta. Däremot bör jag donera en summa pengar till arkivet för deras assistans och vänlighet att tillåta mig forska i deras arkiv.
En annan viktig sak är att jag måste framhålla de insatser som gjordes och inte göra att någon förlorar ansiktet.
Vad är det då jag söker?
Det första är bevis på att spanskan nådde Thailands inland. Det andra är hur hög dödlighet spanskan hade i tropiskt klimat. Med lite tur kanske jag kan finna samma mönster som återfinns i Dalarna när det gäller befolkningsdensiteten.
Jag kommer att blogga från Thailand och ge er rapporter från detta äventyr i vår.
Ha det gott
