Jonas Holtenius har kartlagt patienter intagna på Akademiska sjukhuset med diagnosen spanska sjukan. Han berättar om hur patienterna behandlades men också om hur pandemin beskrevs i samtiden och hur sjukhusets ekonomi påverkades.

Jonas Holtenius är underläkare på Danderyds sjukhus och har under sin medicinska utbildning gjort ett forskningsarbete om spanska sjukan.

Andra nyheter kring mitt eget grävande är att jag söker statistiska årsböcker från 1918. Vissa länders böcker 

som Sverige, Danmark, Norge, Nya Zeeland och Australien kan med enkelhet beskådas online. Det är trovärdigheten att USA skulle vara källan till spanskan som står på spel.

En av de första avhandlingarna skrevs av Edwin Oakes Jordan som senare John M Barry och Gina Kolata grundar sina böcker på. Här sägs att en influensa spreds bland militärlägren i mellanvästern med låg dödlighet under mars månad. Märkligt nog så har vi en förhöjd influensa även i skandinavien under denna tid.

 

Jag kommer även att åka ner och hälsa på släkten i Thailand under våren. Då kommer jag att använda studenter i Ubon Ratchathanis universitet för att gå igenom deras arkiv från 1918. Det innebär ingen större kostnad eftersom löneläget är lite annorlunda därborta. Däremot bör jag donera en summa pengar till arkivet för deras assistans och vänlighet att tillåta mig forska i deras arkiv.

 

En annan viktig sak är att jag måste framhålla de insatser som gjordes och inte göra att någon förlorar ansiktet.

 

Vad är det då jag söker?

 

Det första är bevis på att spanskan nådde Thailands inland. Det andra är hur hög dödlighet spanskan hade i tropiskt klimat. Med lite tur kanske jag kan finna samma mönster som återfinns i Dalarna när det gäller befolkningsdensiteten.

 

Jag kommer att blogga från Thailand och ge er rapporter från detta äventyr i vår.

 

Ha det gott