Då var det vaccindebatt igen
Ända sedan Edward Jenner började med vaccineringar 1796 har nyttan med detta ifrågasatts.
I Jenners fall skulle jag nog själv ifrågasätta detta eftersom han faktiskt inte visste varför kroppen reagerade som den gjorde. Men smittkopporna försvann i alla fall.
.
Edward Jenner
Pasteur fick ett knappt sekel senare samma skeptiska mottagande. Men skillnaden mellan Jenner och Pasteur var till stor del att den sistnämnda invigt världen i bakteriologins värld och därmed givit oss en synbar fiende att bekämpa.
Louis Pasteur
Sverige har en fin tradition när det gäller att ta fram vaccin. Alfred Pettersson som bör ses som svensk mikrobiologis fader och lade en bra grund för framtida generationer när han som den förste föreståndaren för SBL byggde upp en organisation som levde i nästan 100 år. Hans efterträdare som var Carl Kling försvarade dess syfte och de som växte upp under polions tidevarv vet vikten av vaccinering mot farsoter.
Vad har då gått snett?
Som du redan förstått är jag faktiskt positiv till vaccineringar mot influensa. Men riskerna måste utvärderas först innan ett ofärdigt vaccin når marknaden. Amerikanerna lärde sig detta under 70-talet när de fruktade ett utbrott av svininfluensa i Fort Dix med massvaccineringar som följd. Dessutom hade de under tidigt 50-tal en otäck "incident" med poliovaccinet där kontrollen brustit vid tillverkningen.
I Sverige har vi alltid varit noggrannna med hanteringen av vaccin. Vårt avdödade poliovaccin var världsberömt och det är bara ett av många lyckade projekt från SBL.
Men influensa kommer snabbt, mycket snabbt.
Det är lätt att vara efterklok men i efterhand hade det blivit bättre avvakta likt amerikanerna gjorde under 2009. I vår jakt över att bli bäst i klassen skulle vi framstå som ett föredöme och massvaccinera. Hade svininfluensan muterat till en mer dödlig variant hade SMI hyllats och vaccinet räddat tusentals liv.
Ser vi till det antal doser som distribuerades 2009 så är antalet narkolepsidrabbade mycket litet procentuellt sett men eftersom så få dog i världen ser gemene man detta som ett misslyckande.
Att inte veta är det svåra.
Se bara på Jonas Gardells "Torka inte tårar utan handskar". Idag förvånas vi över läkarnas/sköterskornas rädsla över en så liten sak som att torka bort en tår från en kind. Men minns då att forskarna INTE visste hur HIV spreds och att det var ett dödligt virus.
Vi kan säkert röra en patient med ebola också men vi vill gärna veta hur först.
Att veta men inte bli trodd är ännu svårare.
Pasteur gav oss insyn i bakteriernas värld som ingen sett tidigare. Frank McFarlane Burnett tog oss vidare och fick oss att förstå virusens existens. Ett mikrokosmos som vi vanliga människor aldrig kommer att få se eller än mindre förstå till fullo. Vi ger våra forskare och läkare förtroendet att göra detta.
Även om det kan bli fel ibland...
Spanskans ursprung
Jag har den senaste tiden blivit allt mer fundersam när det gäller spanska sjukans ursprung. Ända sedan Edwin Oakes Jordan gjorde sin avhandling 1924 har Fort Riley i Kansas varit i fokus.
John M Barry och Gina Kolata har fortsatt att odla denna version men är den verkligen korrekt?
Både Barry och Kolata nämner en influensavåg som svepte genom arméns träningsläger under tidig vår 1918 men faktum är att även Norge och Sverige hade en förhöjd influensa under samma tidpunkt.
Har då John Oxford rätt då han nämner militärlägren i Etaples beläget i norra Frankrike? Att krig medför sjukdomar är en sanning som funnits ända sedan vi började slå ihjäl varandra i tidernas gryning men var det verkligen grogrunden för en influensapandemi?
När Richard Shope började studera den svininfluensa som drabbat mellanvästern under 20-talet utgick han från att spanskan var en hybrid mellan två olika influensor. Dessutom trodde han att spanskan även smittat svinen och att lösningen till att finna influensans smittoämne fanns däri. Richard Shopes arbete skulle utgöra grunden till att influensaviruset kunde identifieras 1933 och en nytt sätt att bekämpa det kunde påbörjas.
En annan populär teori är naturligtvis Kina. Mycket p.g.a. att influensapandemierna Asiaten 1957, Hong Kong 1968 och i viss mån även Ryska snuvan 1889. Att jag skriver i viss mån beror på att Bokhara där epidemin sägs komma ifrån ligger i Uzbekistan och inte Kina. Invånarna där sa att smittan kom från öster men kineserna sa att den kom från väster...
Något som jag alltid finner intressant i denna historia är väderförhållandena som rådde i regionen 1889. Det hade varit en lång torka som bränt sönder grödorna och marken öppnat sig. Sedan följde ett intensiv tid av regn som piskade marken och översvämningar följde.
Samma sak hände i Guandongprovinsen i Kina 1957...
När fågelinfluensan upptäcktes i Hong Kong 1997 hade återigen dessa väderförhållanden gjort sig gällande. Vad jag vill ha sagt med detta är inte att de skadliga partiklarna uppstod från dålig jord likt de forskare som stödde miasma teorin under 1800-talet utan att avföringen från fågel, vild som tam, höns som anka, frisk som sjuk spred sig i regionen med katastrofala följder.
Vi vet idag att spanskans virus härstammade från fågel. Vår hushållning med fåglar var i stort sett likvärdig över hela jordklotet under tidigt 1900-tal och därför är det extremt svårt att finna platsen där övergången mellan fågel till människa till människa ägde rum.
Kanske var det Kansas, Frankrike eller Kina. Om Richard Shope hade rätt så borde det finnas fler länder som kan bekräfta en "första" mindre dödlig influensavåg hösten 1917, våren 1918.
Men tillsvidare får våra vänner i väster förmedla sin version som den mest troliga. Det påminner faktiskt lite smått om när polion spred sig under tidigt 1900-tal och amerikanerna gjorde den till "sin" sjukdom. Att de främsta forskarna i ämnet var från Europa och att de första epidemierna startade här spelade ingen roll.
För dig som vill läsa mer om spanskans ursprung rekommenderar jag faktiskt Edwin Oakes Jordans bok "Epidemic Influenza". Den är förvisso från 1924 men den ger en inblick hur dåtidens forskare såg på spanska sjukan och dess ursprung. Den finns att läsa online på Uof Toronto Libraries. http://link.library.utoronto.ca/booksonline/digobject.cfm?Idno=B9900339
Min inställning är och har alltid varit att nå så nära förstahandsinformation som möjligt. Om du orkar läsa igenom denna bok inser du att samma fakta som Jordan tog fram 1924 fortfarande lever kvar nästan 90 år senare. Lycka till.
John M Barry och Gina Kolata har fortsatt att odla denna version men är den verkligen korrekt?
Både Barry och Kolata nämner en influensavåg som svepte genom arméns träningsläger under tidig vår 1918 men faktum är att även Norge och Sverige hade en förhöjd influensa under samma tidpunkt.
Har då John Oxford rätt då han nämner militärlägren i Etaples beläget i norra Frankrike? Att krig medför sjukdomar är en sanning som funnits ända sedan vi började slå ihjäl varandra i tidernas gryning men var det verkligen grogrunden för en influensapandemi?
När Richard Shope började studera den svininfluensa som drabbat mellanvästern under 20-talet utgick han från att spanskan var en hybrid mellan två olika influensor. Dessutom trodde han att spanskan även smittat svinen och att lösningen till att finna influensans smittoämne fanns däri. Richard Shopes arbete skulle utgöra grunden till att influensaviruset kunde identifieras 1933 och en nytt sätt att bekämpa det kunde påbörjas.
En annan populär teori är naturligtvis Kina. Mycket p.g.a. att influensapandemierna Asiaten 1957, Hong Kong 1968 och i viss mån även Ryska snuvan 1889. Att jag skriver i viss mån beror på att Bokhara där epidemin sägs komma ifrån ligger i Uzbekistan och inte Kina. Invånarna där sa att smittan kom från öster men kineserna sa att den kom från väster...
Något som jag alltid finner intressant i denna historia är väderförhållandena som rådde i regionen 1889. Det hade varit en lång torka som bränt sönder grödorna och marken öppnat sig. Sedan följde ett intensiv tid av regn som piskade marken och översvämningar följde.
Samma sak hände i Guandongprovinsen i Kina 1957...
När fågelinfluensan upptäcktes i Hong Kong 1997 hade återigen dessa väderförhållanden gjort sig gällande. Vad jag vill ha sagt med detta är inte att de skadliga partiklarna uppstod från dålig jord likt de forskare som stödde miasma teorin under 1800-talet utan att avföringen från fågel, vild som tam, höns som anka, frisk som sjuk spred sig i regionen med katastrofala följder.
Vi vet idag att spanskans virus härstammade från fågel. Vår hushållning med fåglar var i stort sett likvärdig över hela jordklotet under tidigt 1900-tal och därför är det extremt svårt att finna platsen där övergången mellan fågel till människa till människa ägde rum.
Kanske var det Kansas, Frankrike eller Kina. Om Richard Shope hade rätt så borde det finnas fler länder som kan bekräfta en "första" mindre dödlig influensavåg hösten 1917, våren 1918.
Men tillsvidare får våra vänner i väster förmedla sin version som den mest troliga. Det påminner faktiskt lite smått om när polion spred sig under tidigt 1900-tal och amerikanerna gjorde den till "sin" sjukdom. Att de främsta forskarna i ämnet var från Europa och att de första epidemierna startade här spelade ingen roll.
För dig som vill läsa mer om spanskans ursprung rekommenderar jag faktiskt Edwin Oakes Jordans bok "Epidemic Influenza". Den är förvisso från 1924 men den ger en inblick hur dåtidens forskare såg på spanska sjukan och dess ursprung. Den finns att läsa online på Uof Toronto Libraries. http://link.library.utoronto.ca/booksonline/digobject.cfm?Idno=B9900339
Min inställning är och har alltid varit att nå så nära förstahandsinformation som möjligt. Om du orkar läsa igenom denna bok inser du att samma fakta som Jordan tog fram 1924 fortfarande lever kvar nästan 90 år senare. Lycka till.
Nya socknar i Dalom
Det har gått ett tag sedan jag gjorde något inlägg och det beror på att två nya socknar har studerats lite extra. Det är Stora Tuna och Svärdsjö som väckt min uppmärksamhet.
När det gäller Stora Tuna håller jag på att förbereda besök på ett flertal arkiv. Dels vill jag veta hur socknen såg ut 1918 och vilka problem som uppstod i samhället med den enorma inflyttning som skedde p.g.a Domnarvets järnverk. Rune Björke har skrivit en bok som heter "Sjukvården i Borlänge under 200 år" som givit mig insyn i en del av problematiken. Jag har träffat Rune och han lånade mig några andra böcker om Borlänge som även de kompletterar delar av pusslet t.ex. Mats Hellspongs bok "Borlänge - ett brukssamhälle" från 1973.
Men det är i Borlänge stadsarkiv som jag hoppas att finna mer information om den då rådande situationen. Skolarkivet kommer att vara extra intressant då jag fortfarande söker information om den ständigt återkommande Carl Kling.
När det gäller Svärdsjö socken så har jag en längre tid funderat över att ta kontakt med en gammal vän som heter Jan-Ove Fröjd. Orsaken till detta är att jag fann två bröder, Wilhelm och Helmer Fröjd i dödsböckerna från november 1918.
Nu slumpade det sig att Jan-Ove kom förbi min arbetsplats i ett annat ärende och jag nämnde ovanstående händelse. Han blev lite förvånad över att han inte hört något om detta förut och det var först när jag visade honom min lista över avlidna i Dalarna som han förstod mitt syfte med frågan.
Många blir förvånade när jag nämner min något udda hobby...
Jan-Ove återkom någon dag senare och lämnade över två böcker som gjorts av lokala studiecirklar och där nämndes det att hans farfars bröder avlidit i spanska sjukan med ett dygns mellanrum. Han försåg mig även med namn och telefonnummer till de i släkten som kunde veta mer.
Några timmar senare satt jag i telefonintervju med hans faster. Efter den sedvanliga förklaringen varför en 42-årig dalmas studerar spanska sjukan och vill skriva om just deras avlidna släkting/släktingar fick jag löftet att de självklart hjälper till att ge mig mer information då jag även väckt deras intresse.
Det finns ett fotografi på dessa unga pojkar som dog så unga. De var bara 16 respektive 13 år gamla när spanskan tog deras liv. Fotografiet är så skarpt så du ser hur cyanosen färgat deras läppar mörka - en fantastisk bild som väcker känslor än idag. Vi älskar alla våra barn och jag hoppas att en liknande farsot kan stoppas från att återupprepa sig igen.
Den fantastiske Pasteur fick mycket kritik för sina vaccinationer men det går inte att kringgå det faktum att de räddar liv.
När det gäller Stora Tuna håller jag på att förbereda besök på ett flertal arkiv. Dels vill jag veta hur socknen såg ut 1918 och vilka problem som uppstod i samhället med den enorma inflyttning som skedde p.g.a Domnarvets järnverk. Rune Björke har skrivit en bok som heter "Sjukvården i Borlänge under 200 år" som givit mig insyn i en del av problematiken. Jag har träffat Rune och han lånade mig några andra böcker om Borlänge som även de kompletterar delar av pusslet t.ex. Mats Hellspongs bok "Borlänge - ett brukssamhälle" från 1973.
Men det är i Borlänge stadsarkiv som jag hoppas att finna mer information om den då rådande situationen. Skolarkivet kommer att vara extra intressant då jag fortfarande söker information om den ständigt återkommande Carl Kling.
När det gäller Svärdsjö socken så har jag en längre tid funderat över att ta kontakt med en gammal vän som heter Jan-Ove Fröjd. Orsaken till detta är att jag fann två bröder, Wilhelm och Helmer Fröjd i dödsböckerna från november 1918.
Nu slumpade det sig att Jan-Ove kom förbi min arbetsplats i ett annat ärende och jag nämnde ovanstående händelse. Han blev lite förvånad över att han inte hört något om detta förut och det var först när jag visade honom min lista över avlidna i Dalarna som han förstod mitt syfte med frågan.
Många blir förvånade när jag nämner min något udda hobby...
Jan-Ove återkom någon dag senare och lämnade över två böcker som gjorts av lokala studiecirklar och där nämndes det att hans farfars bröder avlidit i spanska sjukan med ett dygns mellanrum. Han försåg mig även med namn och telefonnummer till de i släkten som kunde veta mer.
Några timmar senare satt jag i telefonintervju med hans faster. Efter den sedvanliga förklaringen varför en 42-årig dalmas studerar spanska sjukan och vill skriva om just deras avlidna släkting/släktingar fick jag löftet att de självklart hjälper till att ge mig mer information då jag även väckt deras intresse.
Det finns ett fotografi på dessa unga pojkar som dog så unga. De var bara 16 respektive 13 år gamla när spanskan tog deras liv. Fotografiet är så skarpt så du ser hur cyanosen färgat deras läppar mörka - en fantastisk bild som väcker känslor än idag. Vi älskar alla våra barn och jag hoppas att en liknande farsot kan stoppas från att återupprepa sig igen.
Den fantastiske Pasteur fick mycket kritik för sina vaccinationer men det går inte att kringgå det faktum att de räddar liv.
